|
Vadstena adliga jungfrustift. Vid 1734 ars
riksdag väcktes af frih. C. V. Cederhielm förslag om inrättande af ett adligt jungfrnkloster. Till detta ändamål upplät riksdagen 1738
Vadstena slott, hvarefter ridderskapet och
adeln anförtrodde åt en direktion uppdraget
att förverkliga den ifrågavarande planen, som
afsåg att inrätta ett stift »för adelige jungfrur
i Wadstena, hvarest the mot en ringa stadgad inskrifningsafgift kunde niuta ej allenast
all nödig undervisning under uppfostringsåren,
utan ock sedermera i all then tid the lefva
oförsörgde, och vela i Stiftet förblifva, årligt
underhåll samt penningar till kläder ifrån sexhundrade till tusende daler kopparmynt årligen».
Direktionens första omsorg blef att söka insamla
nödiga penningemedel för att dels sätta slottet
i erforderligt skick, dels anskaffa nödvändiga
fonder för anstaltens betryggande. Samtidigt
utarbetades en utgiftsstat, som visar hvilken betydelse man ville gifva den nya stiftelsen. Den
var ämnad att emottaga 9 »altfröknar» och 100
yngre fröknar, hvilka skulle ställas under uppsigt
af en abbedissa, biträdd af ett större antal lärarinnor och lärare samt en betydlig tjenstepersonal, tillsammans 32 personer, med en årlig
kostnad af 318,160 dal. kmt. Fröknarna skulle
bära ordenskors med band och en särskild klädedrägt. Oaktadt denna alltför vidlyftiga och
kostsamma stiftelseplan 1749 förenklades derhän att stiftet, skulle emottaga endast ett mindre antal fröknar och bereda dem husrum med
möbler, ved, lyse, kost och betjening, måste
snart nog tanken öfvergifvas att i Vadstena inrätta det adliga stiftet, förnämligast på grund af bristande medel. Af samma orsak kom icke häller till utförande något af de förslag, som
unde de följande åren väcktes, att upprätta en
liknande anstalt vare sig å Fredrikshof i Stoc
holm eller å Karlberg invid hufvudstaden. För
att emellertid bereda ett hem åtminstone åt några behöfvande fröknar inköpte och upplät 1784
riksrådet grefve K. Fr. Schefter ett hus i Norrköping till bostad åt en friherrinna och 6 fröknar, som derstädes skulle afgiftsfritt bo och åtnjuta underhåll, och der ytterligare 6 andra
kunde mot en lindrig afgift erhålla samma förmåner. Men 1790, fyra år efter stiftarens död,
upphörde anstalten, hvarvid beslöts, att af afkastningen af den »grefliga Schefterska stiftningen» ett årligt pensionsbelopp skulle utbetalas
till ett visst antal stiftsfröknar. Detta beslut
sammanfaller med det, som långt förut hade
fattats i fråga om användning af Vadstena stifta
tillgångar. Ur denna stiftskassa utdelades redan 1748 några pensioner, som sedermera, i
mån af donerade medel eller lemnade bidrag,
ökats i storlek ocli antal. Det är nämligen uteslutande under formen af dylika pensioner, som
den adliga stiftelsen fyller sin uppgift. — För
att komma i åtnjutande af dessa förmåner skall
den adliga fröken inskrifvas i stiftets matrikel,
hvarvid iakttages, att denna inskrifning endast kan ske försåvidt föräldrarna till den anmälda finnas upptagna i slägtens genealogi.
Dessutom bör med prestbetyg styrkas den anmäldas födelseår och dag samt erläggas i inskrifningsafgift för en fröken under sex år 75
kr., mellan sex och tolf år 125 kr., öfver tolf
är 150 kr. Vid gifte förlorar den inskrifna
rätt till pension. Sedan 1822 förvaltas stiftets
medel af Riddarhusdirektionen. Dess tillgån-
gar uppgingo 1891 till 341,104 kr., och under
samma tid utbetaltes 60 pensioner á 100 kr.,
135 pensioner á 50 kr. och i diverse understöd
1,120 kr. — »Schetterska stiftningen», afsedd
uteslutande för behöfvande stiftsfröknar l. stiftsjungfrur, såsom de numera vanligen benämnas,
egde vid samma tid en kapitaltillgång af 47,930
kr. och utdelade 14 pensioner á 150 kr. |
